saknar . . !

Du dök upp i mitt liv när jag var på botten, när jag var redo att sluta leva.
Ge upp, föralltid.
När jag såg ljuset i tunneln, kom du och tog min hand & mitt hjärta.
Du insåg väl aldrig hur mycket du betydde, du kanske aldrig förstod hur nära mitt hjärta du var.

Trodde aldrig jag skulle kunna lita på någon igen, men jag slukade varje ord du sa.
Jag var lycklig.
Att vara med dej var som att vara i himmlen.


Du fick mej älska livet och uppskatta de där små sakerna.

Du fick mej att gråta, av glädje. Av att höra din röst.

Du fick mej att le på mina värsta dagar.

Du fick mej att stanna på jorden ett tag till.

Du fick mej att inse att äkta kärlek visst finns.

men nu har jag insett hur fel jag hade om dej..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0



bloglovin